Effekten av moderns mjölk på uppfostran

Föräldrarna har den primära rollen för barnets uppfostran. Denna roll är inte jämlik mellan föräldrarna under barnets uppväxt. Ibland är faderns roll viktigare och ibland är det moderns roll som är viktigare. Generellt kan man säga att från fostertiden fram till puberteten är moderns roll mycket viktigare än faderns. Från puberteten framöver, speciellt för pojkarna, är faderrollen viktigare än moderns. Men detta betyder inte att tex. moderns roll är betydelselös under ungdomsperioden eller att faderns roll är betydelselös under barnets första år fram till puberteten. Det som menas här är att föräldrarnas roll är eller bör vara färgstarkare under vissa tider av barnets liv. En av dessa livsperioder för barnet är tiden då barnet är beroende av moderns mjölk. Förutom att moders mjölket ger fostret tillväxt och styrka, ger den också vissa av moderns karaktärsdrag. Vi kommer här endast att beskriva två karaktärsdrag med uttalanden från Imam Baqir:

Dårskap och tröghet:

”Ge inte era barn till fostermödrar[1] som är tröga. Deras tröghet kommer att gå över till era barn via deras mjölk.”

Skönhet och fulhet:

”Välj vackra fostermödrar och undvik fula fostermödrar, ty mjölken som går över till fostret kan vara vacker eller ful.”

”Välj vackra och rena fostermödrar, ty mjölken som går över till barnet kommer att vara vacker och ren.”

Barn och deras behov till kärlek

Ett av de viktigaste behoven för ett barn är att få kärlek. Denna kärlek kan visa sig på olika sätt som exempelvis att man kysser och kramar barnet, att man säger kärleksfulla ord till det eller köper leksaker eller en gåva till det. Imam Baqir brukade alltid visa sin kärlek till alla sina barn och speciellt till sin son Imam Jafar Sadiq genom att kyssa och krama honom eller säga kärleksfulla ord till honom och på så vis tillgodose hans känslomässiga behov.

Muhammed ibn Muslim var en av Imam Baqirs närmaste följeslagare och han berättar att han såg det lilla barnet Jafar leka med en stav framför honom och Imam Baqir.

”Imam Baqir gav honom en kärleksfull och varm kram och höll om honom i sin famn och kysste honom utav kärlek och sa: ”Må min far och mor offras för dig, lek inte med denna stav.” Sedan sa han: ”Muhammed, efter mig kommer han att vara din Imam. Följ honom och dra nytta av hans kunskap. Jag svär vid Gud att han är den Sadiq som Profeten talade om och sa att hans följeslagare kommer att vara de segrande och lycksaliga…”

Muhammed ibn Muslim fortsätter:

”Imam Jafar började just då att skratta och bli röd i ansiktet. Imam Baqir sa till mig: ”Ställ honom en fråga.” Jag frågade Jafar: ”Säg mig, å son till Guds Profet, från vilken kroppsdel kommer skrattet ifrån?” Jafar svarade: ”Muhammed, förnuftet kommer från hjärtat, sorg från levern, andningen från lungorna och skrattet kommer från mjälten.” När jag fick höra på detta svar, reste jag mig upp från min plats och gick fram till honom och kysste honom. ”

[1] Det som menas här med fostermödrar är kvinnor som hyrdes in för att ge mjölk till fosterbarn, eftersom dessa barns mödrar inte själva hade någon mjölk.